Byväg, södra Bolivia
Litteraturstudier
Genom litteraturstudier av sju nyckelområden för REDD, erhölls en bakgrundskunskap för våra rekommendationer. Dessa områden identifierades efter en granskning av rapporten "Making REDD work for the Poor".
- REDD och rätten till skogen
- Klimatvänliga, skogsbaserade uppehällen
- Fattigas delaktighet i utformningen av skogspolitik
- Pilotprojekt för REDD
- Avskogningens effekter på de fattiga
- Demografi och avskogning
- Områdesskydd och de fattiga
1. REDD och rätten till skogen
Klart definierade äganderättigheter är något som framhålls i litteraturen som grundläggande för att REDD ska vara både effektivt och gynnsamt för fattiga. I detta ingår vikten av statligt erkännande av skogsbefolkningars informella ägande- och bruksrättigheter.
Av vår studie framkommer att internationella initiativ, främst på grund av att de är rådgivande snarare än juridiskt bindande, har haft en positiv effekt i de fall då nationella strukturer som är inriktade på att gynna fattiga redan existerar. För att REDD ska vara effektivt som globalt instrument kan det inte bara implementeras i de länder som har en gynnsam lagstiftning.
Enligt litteraturen har också tidigare reformer tagit lång tid, vilket höjer frågetecken kring om dessa är möjliga inom tidsramarna för REDD. De har också varit begränsade i sin hänsyn till rättigheter, och ofta bara inkluderat äganderättigheter. Ett väl utformat REDD skulle tjäna på att se rätten till skog inte bara som en uppsättning rättigheter, utan också eller kanske i stället som en uppsättning förmågor att nyttja skogsresurser på ett hållbart sätt.
Källor
2. Klimatvänliga, skogsbaserade uppehällen
Definitioner av skog, avskogning och degradering av skog kommer få stora konsekvenser för i vilken grad REDD kan åstadkomma en minskning av avskogningstakten. Uppehällen på landsbygden som inbegriper ett varierat landskap där grödor och buskage eller träd växer sida vid sida riskerar att exkluderas i REDD:s skogsdefinition. Dessa uppehällen är viktiga i många länder, där de bidrar till de fattigas matsäkerhet och inkomst. Att exkludera dessa missgynnar därför redan utsatta grupper.
Definitionen för degradering av skog är problematisk och att inkludera degradering i ett framtida REDD avtal innebär flera utmaningar. Många fattiga skogsinvånare brukar jorden genom svedjebruk i skogområdens utkanter. Denna metod är i vissa länder mycket omfattande, och studier i Brasilien visar att denna metod ger de fattiga relativt goda levnadsförhållanden. Svedjebruk degraderar dock skogsområden och om ingen regeneration sker leder detta till avskogning.
Degradering är svårt att mäta, vilket leder till ökade kostnader och förutsätter kunskaper som inte är allmänt utbredda. Vissa jordbruksmetoder såsom svedjebruk, riskerar att missgynnas av REDD enligt vissa definitioner av degradering. Det finns därför en överhängande risk att REDD-investeringar leder till att fattiga svedjebrukare får utstå repressalier från myndigheter.
Definitioner av skog, avskogning och degradering är mycket viktiga i sammanhanget och skillnader finns idag mellan olika länder. De kommer få stora konsekvenser för fördelningen av REDD-investeringar både mellan och inom länder.
Källor
3. Fattigas delaktighet i utformningen av skogspolitik
Delaktighet anses generellt vara en mycket viktig del av REDD. I FNs deklaration om ursprungsfolks rättigheter står det att ursprungsfolk skall konsulteras och stater ska få deras frivilliga, informerade samtycke innan lagstiftning och administrativa åtgärder som kan påverka dem antas och implementeras.
Enligt PEP-rapporten är information en avgörande faktor när det gäller att engagera de fattiga i REDD. Rapporten betonar att utan kunskaper om REDD är det omöjligt för de fattiga att delta i förhandlingar eller dra nytta av fördelarna med REDD. Även UN-REDD ser det som en viktig del av sitt arbete att sprida information om REDD.
Den mesta litteraturen om REDD pekar på att delaktighet är en förutsättning för att REDD ska lyckas, men frågan är vad delaktighet kan ge för konkreta fördelar för de fattiga. För att åstadkomma verklig förändring måste delaktigheten anpassas till lokala förhållandena. Detta innebär att goda erfarenheter från en plats inte nödvändigtvis kan generaliseras eller överföras till ett annat sammanhang.
4. Pilotprojekt för REDD
- Lärdomarna från Betalning för ekosystemtjänster (PES) eller liknande kan inte generaliseras.
- Så länge deltagandet är frivilligt och det inte finns stora asymmetrier i informationen finns det ingen anledning att tro att REDD-deltagarnas situation skulle försämras av att delta. Frågan är alltså i vilken grad enskilda markägare kommer att tvingas delta i REDD.
- Att göra stärkandet av markrättigheter till en del av REDD kan vara ett sätt att möjliggöra fatttiga människors deltagande och öka deras nytta av att delta. Men hur stora möjligheter för att göra detta finns det utanför de områden där det redan har gjorts?
- För att underlätta deltagande för fattiga, små markägare krävs att projekten utformas så att de lätt kan organisera sig och därmed minska transaktionskostnaderna.
- Om skogs-jordbruk inkluderas I de aktiviteter som tillåts inom REDD blir det lättare för fattiga människor att delta.
- Konsekvenserna av REDD blir troligtvis mer negaitva för de som inte direkt är delaktiga, till exempel genom minskade arbetstillfällen eller högre priser på mat och mark.
- Bristen på fullt implementerade storskaliga pilotprojekt gör det svårt att utvärdera konsekvenserna för fattigdom och fattiga människor på nationell skala.
5. Avskogningens effekter på de fattiga
Drivkrafterna bakom avskogningen antas ofta vara nationella och internationella företag, ofta i samarbete med den politiska och militära eliten, medan de fattiga skogsinvånarna framställs som motståndare till avskogning som skulle kunna mobiliseras för att skydda skogen.
Avskogning drivs av den markanvändning som ersätter skogen. Skog är ofta hemvist för de fattigaste av de fattiga, och en övergång till jordbruk skulle kunna höja deras inkomster. Mot den bakgrunden skapar förhindrad avskogning en teoretisk skyldighet att kompensera de fattiga för att REDD ska minska fattigdomen.
Själva avskogningsprocessen kan också gynna de fattiga om de erhåller inkomster från antingen avverkning eller röjning. Vad gäller arbetstillfällen resulterar jordbruk i avsevärt större chanser till arbete för de fattiga än skogsbruk. De flesta av arbetstillfällena i själva avskogningsprocessen återfinns inom produktion av bränsle, såsom ved eller träkol. Denna bränsleproduktion följer oftast i spåren av jordbrukets expansion. Även här är den främsta drivkraften till avskogning den efterföljande markanvändningen.
Avskogningen genererar omfattande investeringar i infrastruktur eftersom skogsföretagen behöver vägar för att transportera timmer. Bortsett från arbetstillfällen på vägbyggen får de fattiga del av ett förstärkt vägnät, ökad rörlighet och tillträde till tidigare otillgängliga områden.
För att REDD ska gynna de fattiga trots att de förvägras de ovan nämnda nyttorna från avskogningen, krävs några omfattande men grundläggande reformer: (a) nyttjanderätter för skogsinvånare bör förstärkas, (b) tillgång till marknader måste ökas och ofördelaktiga juridiska strukturer bör hävas, (c) kollektivt skogsbruk som bidrar till fattigdomsbekämpning bör stödjas liksom (d) betalning för ekosystemtjänster som gynnar fattiga. Med stöd av REDD-investeringar bör dessa rekommendationer stödja ett integrerat tillvägagångssätt som tar sig an såväl fattigdom som skogsvård.
Källor
6. Demografi och avskogning
Fattiga människor är ofta inte bosatta på en specifik plats, utan rör sig ut ur och in i skogsområden. Detta skapar frågor kring huruvida REDD har förmåga att gynna fattiga som rör sig i komplicerade migrationsmönster.
Den här översikten tyder på att det finns en alternativkostnad för människor som rör sig till ett område under avskogning. Dock skulle det vara väldigt svårt för REDD att hantera detta, främst i och med svårigheten att bedöma vilka som ska ersättas för att avskogning undviks. Däremot kan lösningar ”nedströms”, där områden som anses kunna bli lidande av minskat tillträde till skogsresurser identifieras och kompenseras, minska risken för att det skapas en politisk misstro mot REDD som underminerar dess potential som globalt instrument.
Hotet om tvångsförflyttning av fattiga människor till följd av skyddade områden finns även inom REDD, men här är möjligheten en helt annan att identifiera de som påverkas och därigenom antingen undvika förflyttning eller ge skälig kompensation för de som drabbas. Samtidigt blir det en stor utmaningen att respektera nationell suveränitet och samtidigt tillhandahålla ett skyddsnät för fattiga som inte skyddas av sin regering.
Källor
7. Områdesskydd och de fattiga
Områdesskydd kan få flera negativa konsekvenser för fattiga människor, inklusive inskränkningar för markanvändning, tvångsförflyttningar och förlust av arbetstillfällen. Lokalsamhällen tvingas ofta ta kostnaden för områdesskydd, medan den största nyttan återfinns på global nivå.
Strikta regler för områdesskydd som nekar de fattiga tillgång till skogens resurser har ödesdigra konsekvenser för de fattigaste medborgarna i lokalsamhället. Mildare begränsningar av markanvändning samt decentraliserat styre och skötsel av markområden gynnar de fattiga.
Huruvida lokalsamhällen erhåller sin del av nyttan från skyddade områden beror på de politiska och ekonomiska omständigheterna. Den största lärdomen från skyddade områden är därför att varje situation är unik. Konsekvensen för REDD och fattigdom är att förhandlingar om REDD på en global nivå inte är optimalt, snarare borde REDD utformas genom flera åtgärder nedströms på nationella och subnationella nivåer.
