1. Möjligheter
2. Faror
3. Rekommendationer

1. Möjligheter

Många forskare är mycket försiktiga i sin optimism inför vilka möjligheter som finns för REDD att minska fattigdomen. Till viss del beror detta på stora osäkerheter i hur REDD kommer utvecklas, men det reflekterar även svårigheterna med att dels begränsa avskogningen och dels att finna sätt för fattiga att tjäna på denna process. Det finns trots allt möjligheter för REDD att gynna fattiga människor och några av dess beskrivs här nedan.

Motverkade klimatförändringar

Målet med REDD är huvudsakligen att minska utsläppen av växthusgaser från avskogningen. Om REDD är framgångsrikt kommer det gynna fattiga människor i urbana områden vid kusten. Ökade havsnivåer, stormar och översvämningar drabbar vanligtvis de urbana fattiga hårdast. Oavsett REDD:s konsekvenser för samhällen i eller nära skogar kan REDD överlag gynna de fattiga.

Överföring av pengar

Huruvida REDD kommer att generera överföringar av summor som är tillräckliga för att förbättra livsvillkoren för fattiga människor i skogar är diskutabelt. Den stora frågan är också hur stor del av betalningarna för REDD som kommer att komma de fattiga till del. Det är först och främst en fråga om effektivitet och fördelning. Om en stor andel av resurserna går åt till transaktionskostnader för förberedelser och driftskostnader kommer en mindre andel de fattiga till del. Frågan om fördelning handlar både om fördelningen mellan REDD-länder och inom dem. Det finns inga garantier för att pengarna från REDD-projekt på nationell skala faktiskt når de fattiga och att de summor som når dem är tillräckligt stora. Projektbaserat REDD kan leda till att en större andel av pengarna når de fattiga.

Förbättrade levnadsförhållanden i och med minskad avskogning och markförstörelse.

Institutionaliserat långsiktigt tänkande i kombination med lyckade landreformer kan bidra till att en allmänningarnas tragedi omvandlas till en hållbar utveckling. Om markägare får möjlighet exkludera utomstående från att använda resurserna skapas incitamenten för att nyttja naturresurserna på ett långsiktigt hållbart vis. REDD-betalningar kan också göra det ekonomiskt möjligt för markägare att förvalta marker som förstörts och kräver tid för att återhämta sig.

Genom integrerat jord- och skogsbruk kan både bindningen av kol i marken och nyttan för de fattiga ökas. För att detta ska vara möjligt krävs breda definitioner på ”skog” så att traditionella metoder som redan idag har ett integrerat perspektiv inkluderas. Det finns dock en rad svårigheter med att inkludera dessa breda definitioner i förhandlingarna.

Stärkta institutioner

En nyckelfråga för att göra REDD framgångsrikt är tydliga ägandeförhållanden i fråga om skogar såväl som kolet som lagras i dem. Omfattande landreformer har diskuterats som en viktig del i förberedelserna för REDD. Det skulle innebära att traditionellt och informellt markägande formaliseras. På så sätt skulle ursprungsfolk och lokalsamhällen kunna engageras i skyddet av skogarna och undgå att riskera att fördrivas av andra intressenter som vill få del av vinsterna från REDD. Detta skulle stärka skogsberoende människors juridiska, politiska och ekonomiska position. Det finns däremot inga garantier för att legaliserat markägande leder till stärkt tillgång till skogsresurser eller en rättvis andel i vinsterna från dem. Däremot visar erfarenheter från skyddade områden och vid betalning för ekosystemtjänster i Latinamerika sådana fördelaktiga resultat är möjliga.

Nya Arbetstilfällen

Miljövården kan ge nya arbetstillfällen för lokal arbetskraft, exempelvis som parkvakter, turism och assistera vid kolinventering. Det kan finnas tillfällen där avskogningen kan bromsas genom att anställa lokal arbetskraft. Huruvida detta kommer ske i tillräckligt stor omfattning för att ge betydande effekter för fattiga människor är oklart utifrån den litteratur vi studerat.

2. Faror

De studier som gjorts av REDD uttrycker ofta en oro för de sociala och ekonomiska konsekvenserna för de fattiga. Nedan följer några av de huvudfrågor vi vill lyfta fram.

Ingen klimatnytta

De fattiga har mest att vinna på att REDD är framgångsrikt, men de har också mest att förlora om REDD inte lyckas. Om REDD inte bidrar till en minskning av utsläppen av växthusgaser är det inte heller gynnsamt för de fattiga.

Tvångsförflyttningar

REDD kan ge incitament för stater att stärka sin äganderätt av all skog och dess lagrade kol. Detta hotar samhällen och personer som har osäkra, informella nyttjanderätter och skulle i värsta fall kunna leda till massförflyttningar. Tidigare erfarenheter visar att när stater börjar definiera och nyttja markområden som skog ökar risken för omfattande tvångsåtgärder riktade mot människor som bor i eller i närheten av skogen.

Eftersom REDD kompenserar ägare av skog, skapas snedvridna incitament för stater att tvinga sig till äganderätter och avfärda informella anspråk på mark. Om traditionella ägandeförhållanden inte erkänns är det också troligt att en rad olika jordbruksmetoder, såsom svedjebruk, förbjuds.

Alternativkostnader

Precis som alla investeringar har REDD alternativkostnader. Det finns en rädsla att REDD ska klassas som bistånd och därmed leda till att pengar som skulle satsats på andra områden, till exempel fattigdomsbekämpning, istället satsas på REDD.

Det är troligt att REDD kommer utvecklas i flera faser och inledningsvis kommer fokus ligga på att bygga upp kapacitet, stödja landreformer och utforma nationella pilotprojekt. Risken är att även om denna förberedande fas är framgångsrik så leder den inte till att förändringar i faktisk politik eller till projekt i en större skala.

Tidigare erfarenheter visar att initiativ för att begränsa avskogningen må ha lyckats på projektnivå, men att tillämpa dem på nationell skala har visat sig svårt. Likaså har det visat sig lättare att bygga kapacitet och reformera lagar och institutioner, än att få till verkliga politiska och ekonomiska förändringar. Alternativkostnaden för att under flera års tid investera i kapacitetsbyggande, tekniska kontrollinstanser, stärka institutioner m.m. är avsevärd, men det är osäkert hur stor den verkliga förändringen blir.

Skuldbeläggande och bestraffning

Om avskogningen inte bromsas, kan de fattiga bli orättvist anklagade och drabbas av vedergällningar från myndigheterna. Exempel på detta kan finnas på flera håll i världen.

3. Rekommendationer

Våra rekommendationer är än så länge preliminära, i väntan på ytterligare forskning på området. Först och främst måste REDD fungera för att det i slutändan ska gynna de fattiga.

Klimatförhandlingarna

För att REDD ska gynna de fattiga måste avtalet respektera fattiga och skogsberoende människors markrättigheter. Meridian Institutes rapport ”An Options Assessment Report” kommer med ett antal rekommendationer gällande ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen. De behandlar bland annat deltagande, konsultation, överklaganderätt, ansvarsskyldighet och representation.

Läxor att lära – skala och sammanhang

De pilotprojekt som hittills lanserats har än så länge inte kommit så långt att några klara slutsatser kan dras från dem. Dessutom är det svårt att dra generella slutsatser eftersom förhållandena är så olika i olika länder. Sverige bör därför förespråka och stödja nationella pilotprojekt, som kan utvärderas så snart som möjligt, för att identifiera risker och problem på ett tidigt stadium.

Ett annat problem är att dra erfarenheter från projektbaserade REDD i liten skala. Skillnaderna är oftast stora när projekt ska skalas upp till nationell nivå och det är därför nödvändigt att bedriva pilotprojekt även på nationell skala.

Projektbaserade pilotprojekt

Småskaliga projekt kan ge större nytta för fattiga än nationella REDD-initiativ. Sverige bör förespråka att projektbaserade pilotprojekt genomförs i områden andelen fattiga är stor och de är mest utsatta.

Forskning

Det är viktigt att det finns en viss samordning mellan forskare världen över som arbetar med REDD för att undvika dubbelarbete och ineffektivt resursutnyttjande.