Dessa förändringar kan bero på: 1) en ökad efterfrågan på skogsprodukter (t.ex. fiber, brännved) och tjänster (t.ex. kolbindning), 2) förändringar i skogstäcke, artsammansättning och produktivitet som en effekt av klimatförändringarna (CO2, temperatur, nederbörd) och föroreningar (t.ex. kväve, ozon) och 3) förändringar i markanvändningen som drivs av en ökad efterfrågan på livsmedel, avsalugrödor och bioenergi grödor. Som ett svar från det internationella samfundet (t.ex. i Kyotoprocessen) på dessa förändringar har det inletts storskaliga skogsprojekt som bl.a. syftar till att minska avskogningen. Om sådan skogsprojekt är inte utvärderas och förvaltas noggrant finns det en risk att många naturresurser och socioekonomiska värden hotas och att projektets mål inte uppnås. Genom att använda sig av SFM vid implementeringen av dessa projekt kan man bidra till att undvika de negativa effekterna som kan uppkomma.

Definition

Enligt FAO har flera internationella möten på senare tid föreslagit sju tematiska element som nyckelkomponenter i SFM:

1. Skogsresursernas utbredning;
2. Biologisk mångfald;
3. Skogshälsa och livskraft;
4. Skogsresursernas produktiva funktioner;
5. Skogsresursernas beskyddande funktioner;
6. Socioekonomiska funktioner;
7. Juridiskt, politiskt och institutionellt ramverk.